Once upon a time there was a family who came from den Småländska kusten. En helt vanlig familj med mamma, pappa och tre barn. Varje morgon ställdes frukosten fram; en paket mjölk, en paket naturell fil, en paket vaniljyoghurt, en paket blåbärsyoghurt, naturell musli, bärmusli, cornflakes, K-special... Det skulle ju passa alla! Familjen hade bil, blå studsmatta, gillestuga, dator i varje rum, bardisk i köket kvar från 70-talet och dammråttor under sängen. Alltså en familj som de allra flesta.
För att ytterligare fylla på det svenska innehållet tjatade barnen om....husdjur!
"Mamma, jag vill ha en hund! Katt! ....Akvariefiskar då!"
Vi, jag menar mamman och pappan, höll stången. De svarade förståndigt:
"Det går inte förstår ni. Tänk när vi åker bort, vem ska passa hunden/katten/fisken då? Och vem ska sköta den och ge den mat? Och framförallt, vem tömmer kattlådan? Nej, det blir inget med det!"
Så kom den där semesterveckan i Skåne! Då när vi (Ja, det är lika bra att erkänna! Det är oss det handlar om!) med husvagn och allt bara skulle svänga förbi kära kusinen på Skånegården. Hoppsan, där sprang små kattungar omkring!
En följde med oss hem.
Det är nu fem år sedan.
och fler skulle komma...
Sonen ringer från tjejens sommarstuga:
"Pappa, mamma! Bonden här intill har små kattungar! Och de ska skjutas!!!!" Så lät det och så skickade han ett mms på en liten vit dunboll. Två timmar senare var vi ägare till två katter.
Är historien slut nu?
Nej.
Den vita lilla dunbollen är nu 9 månader och dräktig!!!!
Finns det någon som vill ha en kattunge?
